MODY-studier
MODY står för Maturity Onset Diabetes of the Young ("vuxendiabetes hos unga"). Det gäller en grupp av diabetestyper, som förorsakas av fel (mutationer) i enskilda gener. Därmed klassificeras de under gruppen "Monogen diabetes". Inom Botnia har vi hittat flera familjer med MODY. Familjemedlemmarna följs upp för att studera det naturliga sjukdomsförloppet. En läkare specialiserad på klinisk genetik gör sin avhandling om ärftlighetsrådgivning i familjer med MODY.
Idag känner vi till över 6 olika MODY-typer, men nya kommer säkert att upptäckas. Patienter som diagnostiseras med MODY är oftast ungdomar eller unga vuxna, dock kan det gälla barn också. Den lindrigaste formen, MODY2 (glukokinas-MODY) kan förbli oupptäckt till hög ålder. De flesta har en stark släkthistoria av diabetes (dvs. flera släktingar med diabetes). Eftersom MODY är ganska sällsynt (ca. 1-2% av alla som har diabetes), har MODY-patienter ofta feldiagnostiserats som typ 1 eller typ 2 diabetes. Likaså kan släktingar med MODY ha fått diagnosen typ 1 eller typ 2 diabetes.
MODY2 (Glukokinas-MODY)
De flesta MODY-patienter har glukokinas-MODY (MODY2). Fasteglukoset är något förhöjt (6-8 mmol/l), men efter måltider brukar glukosvärden vara hyfsade, och HbA1c-värdet är oftast under 7%. De flesta behöver ingen medicinering.
Ofta diagnostiseras diabetes av en slump i samband med hälsokontroller. Redan småbarn, som har ärvt mutationen, har förhöjt fasteglukos.
Glukokinasenzymet deltar i kontrollsystemet av insulinutsöndringen från bukspottskörteln. Mutationer ändrar tröskeln för det att insulin släpps ut i blodcirkulationen. Men när glukosnivån blir högre än tröskeln, fungerar insulinutsöndringen relativt normalt och inga riktigt höga glukosnivåer förekommer.
MODY1, MODY3 (HNF4α-MODY, HNF1α-MODY)
Den kliniska bilden hos dessa MODY-typer är motsatsen till MODY2: fasteglukos kan vara relativt normalt länge, men glukos kan bli mycket högt efter måltiderna. Efter några år börjar också fasteglukoset stiga och sjukdomsbilden liknar typ 1 diabetes. HbA1c är hög och senkomplikationer av diabetes utvecklas ungefär såsom vid typ 1 diabetes. Det viktigaste ur behandlingssynpunkt är jämn fördelning av kolhydraterna vid måltider. Vissa kan behandlas med måltidstabletter, som frisätter insulin från bukspottskörteln, vissa behöver snabbinsulin. Långverkande insulin behövs sällan och det förorsakar lätt hypoglykemier, eftersom dessa MODY-patienter är ofta väldigt känsliga för insulin.
Felet ligger i mutationer i vissa gener som reglerar andra gener, d.v.s. är transkriptionsfaktorer. Mekanismer, som leder till relativ insulinbrist känner vi inte till. Bukspottskörteln kan tillverka insulin, men den förstår inte riktigt, när insulin borde skickas ut i blodcirkulationen. Som om någon borde gå och trycka på "on/off"-knappen för att få insulin ut vid rätt tidpunkt.